1640 till 1808 slogs svenska besittningsmynt i Pommern med ett uppehåll första halvan av 1700-talet.
Ett roligt mynt slogs 1760 under Adolf Fredriks tid en 1/3 thaler (8 groschen).
Om det handlar om ett nidporträtt av monarken eller helt enkelt bara en stampskada råder det olika meningar om. Jag är ganska övertygad om att det är en stampskada, vilket jag tycker att den mindre stampklumpen klockan tre talar för. Det skulle alltså inte vara en nidbild eller? Det mest centrala på ett mynt måste väl ändå vara regentens. porträtt. Naturligtvis gjordes någon form av kvalitetsgranskning innan mynten gick ut i cirkulation. Myntet med den långa näsan är klart sällsyntare än de med normal näsa, men ändå inte ovanlig. Produktionen förefaller alltså varit relativt stor. Det normala borde vara att stampen tas ur produktion när stampskadan upptäcks, särskilt som den stör porträttet av Adolf Fredrik. De mynt som präglats med den skadade stampen är naturligtvis präglade efter varandra och borde då vara ganska enkla att sortera bort. Vilket alltså aldrig gjordes…
Långnäsan 1760 är troligen inte en medveten nidbild av kungen. Men kanske är det ändå så att myntmästaren eller de som jobbade på myntverket accepterade “nidbilden” och lät den präglas tills dess stampen var helt utsliten. Myntet hade SB-nummer i första boken från 1967 i andraupplagan 1980 var den dock bortplockad.
På tal om Adolf Fredriks porträtt så sprang jag idag på två moderna och ett blivande myntporträtt under den obligatoriska fredagslöpturen i Hagaparken. Lite frisk luft var tydligen välbehövligt efter gårdagens Nobel-firande? För egen del firar jag att det 200:e löppasset sedan starten nu är avklarad.
Trevlig Helg!