Efter en helt mynt- och internetfri vecka på lite sydligare, soligare och varmare breddgrader är det åter dags för lite numismatik. Här kommer en femte nostalgitripp.
Till nostalgiobjekten i min samling hör också de första värderingsböckerna. De böcker jag skrev om i ett inlägg för några år sedan var några av de första böckerna om mynt som jag ägde. I samma tidsspann kom Myntguiden, Myntboken och Myntkalendern in i biblioteket. Alla har betytt otroligt mycket för mitt myntsamlande, särskilt Tonkins publikationer. Örtendahs Myntkalendern är också bra men inte lika långlivad som Tonkins böcker.
Först kom Myntguiden med alla kronmynt, där mynten i den egna samlingen kunde kryssas för och också ett streck sättas under den prisuppgift som motsvarade min bedömning av kvaliteten. De få mynten som jag fortfarande kan identifiera från den perioden har dock en betydligt högre kvalitetsangivelse än vad min bedömning är idag. Men det kanske är lite av tidens anda. De mynt som finns kvar från den tiden, vi pratar skarven 70/80-tal, som jag köpte från olika mynthandlare, ofta genom stencilerade listor, som praktexemplar 0, har vid en senare granskning på sin höjd kunnat graderas till kanske 01. Även om mynten var ocirkulerade och i hög kvalitet är det allt annat än vad som med dagens mått skulle betecknas som praktexemplar… Flera av mynten i Myntguiden var ouppnåliga. Förutom guldmynten flera av de mindre nominalerna, som de svåra tvåkronorna 1876, femöringarna 1910 och 1927 och den första ”kronan” 1 riksdaler RM 1873. De flesta mynten har funnits i samlingen om än i ofta låg kvalitet, men också lämnat densamma. Det sista omöjliga myntet från denna period som jag köpte till mina samling var riksdalern från 1873. Köpte ett väl cirkulerat exemplar på Tradera för ungefär tio år sedan. Även om det blev många myntköp det året var nog riksdalern det som uppskattades mest. Det var den enda typen, jag fram till den dagen, aldrig haft i min ägo från Myntguides-perioden!
Några år efter den första Myntguiden inhandlades den första Myntboken. Även det innebar ett lyft för myntsamlandet. Det fanns mängder med mynt präglade före 1872 och många var i pris överkomliga för en myntsamlare i skarven mellan högstadium och gymnasium. I flera år därefter fortsatte samlandet av kronmynt men samlandet gick mer och mer över på mynten före kronmyntsperioden och där i första hand de mynt som präglats i koppar. En fantastisk möjlighet öppnade sig att samla typer och varianter av alla de kopparmynt som präglats i Sverige under perioden 1624 till 1872. 
Detta inlägg får symboliseras av förstaupplagorna av dessa för oss myntsamlare så viktiga böcker. Böcker jag köpt antikvariatiskt eftersom mina första exemplar är något yngre och betydligt mer slitna!. Myntguiden (1969), Myntboken (1971) och Myntkalendern (1972).
För mig har Tonkins böcker varit ovärderliga för mitt myntsamlande och jag tror inte jag är ensam om den erfarenheten. Än idag rådfrågar jag Tonkin innan besök på auktioner eller bud på eBay/ Tradera. Att Tonkin under snart 50 år årligen gett ut myntböcker kan nog inte övervärderas av oss myntsamlare. Visst har det alltid funnits många kritiker av Tonkins värderingsböcker, men jag tycker ändå det är en ovärderlig insats han har gjort för svensk numismatik.