Jag har Twittrat om det men var osäker på om jag också skulle blogga i ämnet. Nu har jag läst domen och några få rader får det bli.
Totalt omfattar domen 66 sidor men det är mest beskrivningar och värderingar av de stulna objekten. Ingen kioskvältare direkt. Båda de åtalade har erkänt det dom åtalats för men har samtidigt stora minnesluckor vad gäller detaljer om det som hänt. Det blev tre års fängelse för den tidigare anställde vid KMK och 240 timmars samhällstjänst för mynthandlaren. De beslagtagna objekten ska återlämnas till dess rättmätige ägare. Köpeskillingen för objekten 1,21 miljoner ska återbetalas, eller som rätten uttrycker det ”förverkas såsom utbyte av brott”. De dömda får betala kostnaderna för sina försvarsadvokater knapp 200 000 var. Dessutom ska båda betala en femhundring till Brottsofferfonden… De åtalade har nu tre veckor på sig att överklaga innan domen äger laga kraft.
Några egna reflektioner.
Redan vid inventeringar i mitten av nittiotalet konstaterades att “en hel del saknades”. Även vid senare inventeringar förefaller luckor ha uppmärksammats. Några polisanmälningar har dock inte gjorts eftersom det “inte kändes meningsfullt”. Varför kan man undra? Det borde vara obligatoriskt att polisanmäla stölder från staten. Inte bara för att brott ska redas ut, utan också för framtiden. De flesta brott uppdagas förr eller senare. Eftersom stölderna aldrig polisanmälts och någon riktig dokumentation/ registrering inte förefaller ha gjorts blir det i efterhand omöjligt att fastställa när, och om åtal ska väckas, av vem eventuella stölder utförts. Försvann objekten för 1, 5, 10, 25 eller 50 år sedan?
Säkerheten verkar inte ha varit optimal. Visserligen låg samlingarna i ett låst utrymme (var annars?) men mynten förvarades på brickor i olåsta skåp. Inpasseringar med passerkort (till de låsta delarna?) förefaller ha loggats men ingen verkar ha följt upp loggarna. Jag trodde det var standard att loggar analyseras och följs upp och då inte av den personer som har tillträde till utrymmen utan av någon överställd eller av den överställde särskilt utsedd. Varför ska man annars ha digitala inpasseringskort och loggar? Trodde även att någon form av ”tvåhandsfattning” var obligatorisk, att det behövs två personer för att företa vissa handlingar, exempelvis tillträde till värdefulla samlingar.
Sammantaget en riktigt tråkig historia, men ändå bra att den har uppdagats. Aktuellt åtal gällde 42 objekt, enligt medieuppgifter saknas dock 1200 objekt. Det är alltså bara en liten del av det försvunna som är kopplat till åtalet och som åklagaren kunnat leda i bevis. Med tanke på att stora delar av samlingarna inte förefaller vara ordentligt dokumenterade föreligger säkert ett mörkertal. Hur stort lär vi aldrig få kunskap om.
Nu var inte den tråkiga historien slut här. Enligt de som närvarade vid rättegången antyddes att ett ytterligare åtal vara nära förestående.
Det enda positiva i sammanhanget jag kan se är väl att detta inte lär upprepas, åtmnstone inte inom överskådlig tid. Vad jag har hört har säkerheten över samlingarna höjts ordentligt under den nuvarande ledningen. Tror att ingen idag får vistas ensam i valvet (och där kunna plocka på sig det som är intressant…) Kanske kommer också det inträffade innebära att samlingarna dokumenteras ordentligt och att dom likt samlingarna i Uppsala blir offentliga och förevisade digitalt, tillgängliga för oss alla oavsett var vi befinner oss!
Ingemar