I morgon är det 200 år sedan som Johan Baptist Julii af Ponte Corvo av Sveriges Riksdag utkorades till kronprins av Sveriges. Johan Baptist blev senare Carl XIV Johan kung av Sverige.
Beslutet “Utkorande, Till Swea Rikes kronprins och efterträdare på den kongl.Swenska Thronen” fattades av Riksdagen i Örebro den 21 augusti 1810. I “val-akten” finns beslutet och namn på alla som deltog i riksdagsbeslutet. Dvs företrädare för de fyra stånden i riksdagen; adel, präster, borgare och bönder
Men det kunde ha blivit en helt annan tronföljare. Riksdagen i Stockholm hade 1809 utkorade en annan kronprins. Den ogifte och barnlöse danske prinsen Christian August (f.1768)
Den danske prinsen fick bara vara Sveriges kronprins i knappt ett år. Under en ridtur 1810 drabbades han av ett slaganfall och två dagar senare, den 28 maj, dödförklarades han. Riksdagen fick efter kronprinsens frånfälle leta en ny tronföljare och det blev den nyss nämnde Johan Baptist Julii från vilken också dagens kungahus stammar.
Gamla förordningar, placat, kungörelser och i detta fall valakter är intressanta tidsdokument men också ett spännande samlarområde. Förordningarna från 1810 resp. 1809 har väl endast en perifier numismatisk betydelse även om det är beslutet 1810 som givit oss Bernadotteperioden, den för merparten av oss samlare viktigaste tidsepoken. Hade riksdagen i Örebro inte valt Johan Baptist hade vi haft ett helt annat porträttgalleri på de svenska mynten efter 1818!
Många av förordningarna, placaten och kungörelserna är viktiga dokument för numismatiken. De olika myntreformerna finns alla tydligt beskrivna i olika dokument. Likaså utgivning, indragning, värdesänkning, omprägling m.m. av mynt och sedlar.
Jag lovar att framöver återkomma till samlarområdet förordningar, kungörelser, placat med numismatisk anknytning.