Eftersom jag fått många positiva reaktioner på inläggen om ”morfars” samling kommer jag att skriva några flera inlägg, med bakgrund i alla mail jag fått kring samlingar. Måste samtidigt erkänna att mitt samlande började med en den samling jag beskriver som morfars samling!
En vanlig fråga jag får är vilka av dagens mynt som är värda att lägga undan. Det har blivit extra många frågor på senare tid, vilket troligen har med utbytet av vår mynt- och sedelserie att göra. Generellt kan sägas att alla växelmynt med silverinnehåll ska läggas undan då dessa har ett värde som överstiger det nominella. De moderna jubileumsmynten har sällan ett värde över det nominella. Undantaget är 50 kronorna från 1975 och 1976 som har ett silvervärde som överstiger 50 kronor och de allra sista jubileumsmynten som präglats bland annat Järnvägen 150 år som har en mycket låg upplaga och därför betalas mer än 200 kronor.
Snygga ocirkulerade mynt som man får i växel har sällan något övervärde på grund av sin kvalitet. Orsaken är enkel, det finns alltid en mängd mynt som håller betydligt bättre kvalitet (utbud/ efterfrågan). Myntverket har under många år sålt årsset som innehåller ocirkulerade mynt, faktiskt åtskilliga tiotusentals set per år. Sedan finns det samlare/ Hnadlare som köper rullar med mynt som de sedan granskar med lupp för att plocka ut de allra bästa exemplar. Bra exemplar är det alltså ingen brist på.
Trots det jag skriver ovan så finns det faktiskt en hel del moderna mynt som är präglade i låga upplagor och som därför oftast har ett litet övervärde även om dom är cirkulerade, tänker främst på fem- och tiokronorna 1998-1999 som nästan aldrig syns i växelkassan. Tror inte heller att jag genom åren hittat någon krona 1994-1996 i växelkassan.
Utöver mynten med låga upplagor finns två klassiska varianter som kan dyka upp bland växelmynten 5 kronan 1972 utan strömmar bakom lejonen och 10 kronan 1991 med stampställning 180 grader. Båda är värda ett par hundra även i cirkulerad kvalitet.
Det kanske mest spännande som går att hitta bland de moderna mynten är olika typer av felpräglingar. Dessa är inte vanliga och är dom äkta har dom ett klart övervärde. Det kan bland annat röra sig om mynt som blivit snedpräglade, kantklippta eller mynt som blivit präglade på fel myntämne! Att jag skriver ”äkta” beror på att det åtminstone på samlarmarknaden förekommer en del hemmabyggen. Vanligast kanske är mynt med stora kantklipp, som inte är gjorda på myntverket utan i efterhand.
Trots det jag skriver ovan tycker jag man kan lägga undan några av de mynt som snart tas ur cirkulation i Sverige. Kanske som ett minne eller som en framtida gåva till ett barn eller barnbarn. Kanske dessa barn aldrig kommer att använda mynt… utan istället göra sina inköp via betalkort eller swisch… ”Gamla” mynt har fascinerat människor i alla år och så kommer det att vara även framöver!