Kvalitet är ett ständigt samtalsämne bland myntsamlare. Nu tänker jag inte på diskussionerna om man bara ska samla mynt i toppkvalitet eller inte. Utan hur mynt klassas, idealet är naturligtvis en objektiv bedömning, men denna blandas ofta med mer subjektiva preferenser. Rent generellt förefaller säljare bedöma kvaliteten högre än köpare, åtminstone vid själva säljtillfället;-) När väl myntet bytt ägare åker ofta kvaliteten upp i köparens ögon och inte sällan till en bättre klassning än vad säljaren tidigare gjort…
Nu var detta inte tänkt som ett inlägg samlare emellan utan mer för den oinvigde. Inte sällan får jag frågor av personer som studerat någon myntbok och då naturligtvis tittat på värderingarna i de höga kvaliteterna och värderat sina mynt efter dessa. (Vilket är en klar källa till besvikelse i de fall mynten är att se som kilovara)
Myntsamlarnas graderingskala för kvalitet är mycket hård. De som kallas kvalitet 0 (10) alltså de mynt som är högst prissatta i katalogen existerar knappast för äldre mynt. Jag svarar ofta lägg undan de mynt som håller bäst kvalitet och de gäller främst mynt från kanske 1935 och tidigare. Modernare mynt håller generellt en mycket högre kvalitet. Exempelvis tvåkronorna och jubileumsmynt har sällan varit i cirkulation, varför ofta medelkvalitén är hög. Enkronor däremot har oftast cirkulerat och medel kvalitén är därför betydligt lägre. Oscar II:s enkronor är oftast väl cirkulerade och i mycket dåligt skick.
Ett mynt som plockades undan första dagen det kom ut i cirkulation håller trots att det är ”ocirkulerat” sällan eller aldrig högsta kvalitet. Vid beröring med andra mynt får myntet små, små skavanker som direkt sänker kvalitet och pris. Inte ens när myntet ramlar ur präglingsmaskinen håller de ofta högsta kvalitet. Som alla annan prissättning är det utbud och efterfrågan som styr priset. Finns det låg efterfrågan och stort utbud av en vara sjunker priset. För den som vill läsa mer rekommenderas detta om kvalitetsbedömning som jag skrev för nästan 20 år och som fortfarande gäller. 
En 25 öring 1857 i kvalitet 01 (8). Ocirkulerad och snygg men ändå långt ifrån perfekt. Vilket har stor betydelse för värdet. Ett toppexemplar kostar säkert 3000, detta exemplar kanske en tusenlapp. Hade myntet varit rejält slitet hade värdet kanske varit 25-50 kronor…