Tidigare har jag skrivit om falska mynt från Kina. Några nya öresmynt verkar inte ha tagits fram men flera av de redan kända har saluförts. Konstaterar också att falska riksdalrar 1781 och 1846 återigen har varit ute till försäljning, vilket är tråkigt. Antalet falsk riksdalrar dessa år är nu såpass stort att jag tycker mig märka en viss försiktighet även vad gäller äkta mynt från dessa år. Vilket är beklagligt och naturligtvis kan skada intresset för vår hobby.
I studiesyfte köpte jag en förfalskad femöring från Kina. Bild på det falska myntet finns i ett tidigare blogginlägg. Som ytterligare upplysning kan nämnas att det falska myntet vägde 7,7 gram (mot ett äkta 8,0 gram). Säljaren hade också “vänligheten” att skicka med en “opräglad” plants. Möjligtvis kan plantsen säga något om tillverkningsmetoden för dessa moderna förfalskningar. Den obearbetade plantsen har en diameter på ca 28 mm och väger 10,7 gram. Den har alltså både större diameter och är tjockare än den färdiga förfalskningen. Vilket tyder på att dessa “mynt” inte är präglade utan att dom är tillverkade med någon form av fräs-teknik.
Någon undrar säkert vad som hände med “myntet” som jag köpte i studiesyfte. Förfalskade mynt har inget existensberättigande och hör absolut inte hemma i en myntsamling. Därför fick förfalskningen stifta närmare bekantskap med en plåtsax och resultatet av det mötet ser du nedan. En symbolisk handling för vad som borde ske med alla falska mynt. För även om vi som samlare idag skulle ha falska mynt i samlingen och vara fullt medvetna om det, så vet vi aldrig vart mynten tar vägen i framtiden…
* En “makulerad” falsk femöring 1910 tillsammans med ett obearbetat myntämne till dito förfalskning.
En ny förening har presenterat sig på nätet Norrköpings Myntklubb klubben håller dessutom en mässa den 3 oktober. Mer om mässan och klubben finns att läsa på hemsidan.
Riksantikvarieämbetet meddelade förra veckan att en äldre silverskatt hittats i Skänninge. Fyndet har fått stor mediauppmärksamhet. Silverskatten innhåller enligt RAÄ runt 150 mynt varav ca. 120 är från Magnus Erikssons tid 1167-1196 och ca. 30 mynt är av gotländska härkomst och från perioden 1140-1200. Bland mynten från Magnus Erikssons tid är några präglade under Ärkebiskopen i Uppsala dvs sent 1100-tal. Mynten kommer att levereras till KMK för vidare analys och framöver kommer det säkert skrivas mer om fyndets innehåll när mynten har detaljstuderats och bestämts. Fyndet kan säkert också tillföra mycket till det projekt kring Magnus Erikssons myntning som nu pågår på KMK.