Fick för lite sedan en förfrågan från en myntklubb i Sibirien om jag kunde skicka några svenska mynt till deras myntklubb. En skola, skulle tippa en klass på högstadiet, hade startat en myntklubb. Jag får alla möjliga förfrågningar från utlandet. Tyvärr verkar flera av dessa vara massutskick oftast i syfte att byta “swap” mynt och något intresse verkar inte alltid finnas hos frågeställaren. Har väl genom åren skickat lite svenska mynt utomlands som “välgörenhet” men sällan fått någon direkt respons…
Skolan i Sibirien verkade seriös och vi har haft lite mailkonversation och jag har också fått bilder från myntklubben och på deras samling. Skickade för några veckor sedan över en liten påse med svenska typmynt och har nu fått svar att påsen anlänt! Annars brukar det vara svårt att skicka till Ryssland, tyvärr verkar mycket post försvinna i posthanteringen… Eftersom första sändningen gick bra skickar jag snart lite fler mynt.
Jag tycker att alla vi myntsamlare ska vara generösa när det gäller den yngre generationen. Alla har vi säkert en mängd dubbletter och andra mynt som bara ligger och skräpar, och detta till ingen glädje? Dyker det upp någon i vår omgivning som visar minsta intresse för mynt tycker jag vi ska dela med oss och ge den intresserade några gamla mynt att studera. Kanske kan vi genom denna handling väcka ett intresse! Visst är det så att många (de flesta?) av oss som idag samlar mynt någon gång när vi var unga fick ett gammalt mynt i handen och fashinerades av detta. En fashination som sedan växt till en stort intresse! Om vi ser oss omkring på mässor och auktioner så är medelåldern relativt hög. Vi behöver en tillväxt i form av yngre samlare.
Ps. Numera får Ingemars Myntsida nästan dagligen besök från en liten rysk stad inte långt från Kina, Mongoliet och Kazakstan!