Ingemars Myntblogg

Kronmyntsperiodens totala dominans i samlande bröts på en av Örtendahls myntmässor. Där köpte jag mitt första mynt som var präglat före kronmyntsperioden. Det var ett enkelt mynt ett runstycke från 1724.
Trots att det första äldre myntet var allt annat än märkvärdigt har jag starka minnen av öret 1724. Helt plötsligt hade jag blivit en ”riktig” myntsamlare. En samlare som hade ett 250-årigt svenskt mynt i samlingen! Genom åren har mitt samlande utvecklats men trots det är det få gånger som den magiska känslan som uppstod efter vissa köp på 70-talet åter infinner sig. Jag har funderat över detta fenomen, idag kan mynt som säkert kostar 1000 gånger mer än rundstycket 1724 köpas in utan att den magiska känslan som då uppstod återupplevs. Ibland kan ett köp bara kännas som ”check” nu finns myntet i samling. En filosofisk betraktelse kanske är att det är de ”kickar” som uppstod i tonåren som fortfarande gör att myntintresset kvarstår? Jag vill åter uppleva den känslan och jakten på det lyckoruset fortsätter! Kanske är det samma fenomen som får missbrukaren att fortsätta att använda ohälsosamma preparat eller bergbestigaren att sträva efter högre och mer otillgängliga berg?
Nu skulle jag ljuga om jag inte erkände att känslan naturligtvis återkommit ett antal gånger eller kanske till-och-med många gånger. I en tidigare nostalgisk tripp skrev jag om riksdaler 1873 lite senare ska jag skriva om första plåtmyntet som inhandlades. Konstaterar bara att det inte är priset, inte svårighetsgraden eller inte ens den ekonomiska uppoffringen som skapar den magiska känslan. Det är något mycket större!

Slut på filosoferandet. Myntet från 1724 skulle ett antal år senare skapa ett intresse för varianter och det var de små oansenliga kopparmynten som präglades 1719 till 1778 som skulle tilldra sig mitt största intresse. Av en slump köpte jag en lot med säkert 50 stycken slitna 1 ÖrKM (på en mässa). Ett av mynten var ett öre 1724 med V-pilar. Jag hade sett typen i en artikel i tidskriften Mynt & Medaljer men aldrig något exemplar live. När jag började sortera de femtio mynten konstaterade jag att i samlingen fanns över 30 olika varianter som kunde identifieras trots den relativt låga kvaliteten. Flest varianter fanns 1724 och då var det främst pilarnas utformning, sköldens bredd och kronans utformning/ storlek som studerades. Jag var fast som variantsamlare.

Vid varje besök i mynthandlares butiker och på mässor specialstuderades alla tillgängliga 1 ÖrKM. Likaså köptes en mängd 1 ÖrKM in från olika lagerlistor. Många dubbletter blev det men också många nya varianter. Idag ligger samlingen i träda även om ett och annat runstycke i bättre kvalitet har köpts in på senare år. Av nostalgiska skäl kommer jag dock att behålla samlingen 1719-1778, även om samlingen alltså idag ligger otillgänglig i bankfacket…

INGEMARS MYNTSIDA >>>

Epilog: Flera av nostalgi inläggen skrev jag tidigare i år, bland annat detta. Lite lustigt är därför att jag för några veckor sedan diskuterade auktioner och mässor med en säljare/ samlare av antika eller rättare sagt semiantika icke numismatiska objekt och han beskrev just den där magiska känslan jag ovan nämner. Samma sak häromdagen då jag pratade med en mycket kunnig myntsamlare! Får väl tillägg att det ingen av gångerna var jag som förde ämnet på tal. Det finns en magi i jakten på nya objekt till samlingen och det är därför vi håller på!

Idag anlände katalogen till auktionen i Möckelsnäs den 20 maj. Som förhandssnacket har gått så är det en “salig” blandning av objekt som kommer att säljas och det stämmer!. Först ut är en stor samling kinesiska och islamska mynt, sedan kommer mynt ur Sten-Olof Anderssons samling (SOA) det är Hessiska mynt och 1/6 riksdalrar två av SOA:s specialområden som säljs, därefter objekt från Sven Svensson, besittningar och medeltid. Auktionen avlutas med medaljer och litteratur.
Lite konstigt känns det att se SOA:s mynt till salu. SOA var en mina äldsta myntkontakterna. Tror att vi via brev/telefon hade kontakt redan i skarven 1980-1990-tal. Därefter har vi träffats många gånger på auktioner och mässor. SOA brukade också följa med mig i bilen en bit på vägen när vi hoppat av Skilling Bancos buss på vägen hem från FriMynt. Alltid lika glad och positiv med ett brinnande intresse för mynt. Tyvärr lämnade SOA mynt- och jordelivet alldeles för tidigt för ett par år sedan. Ska försöka köpa tillbaks något mynt som jag tidigare bytt eller sålt till SOA.

Jag har gått lite i “valet och kvalet” om jag ska orka ta mig de drygt 100 milen tur och retur till Möckelsnäs. Konstaterar efter en snabb genomläsning av katalogen att oddsen för en resa söderöver i slutet av maj har ökat!

Vad gäller det mycket tråkiga som avslöjades på KMK förra veckan har det varit helt tyst på mediafronten denna vecka.

INGEMARS MYNTSIDA >>>

Efter alla tråkiga nyheter kring Kungliga Myntkabinettet får jag pigga upp med en lite roligare. Nu har FriMynt 2017 slagit upp portarna!

Vet inte om jag blivit bekväm eller vad som hänt? Har inte riktigt samma sug nu som för några år sedan när det gäller att resa iväg på auktioner och mässor. Det blev alltså inget FriMynt för mig i år heller. Men liksom tidigare år känns det nu när mässan precis har öppnat lite vemodigt att inte vara på plats…
Du som är på FriMynt idag, hoppas du får en riktigt bra mässa oavsett om du är där som köpare, säljare eller bara “medföljare”.

När ska allt elände ta slut? Först beslutar man sig för att lägga ned vårt museum på Slottsbacken och sedan, efter ett par års utredning, väntar nu en tidigare anställd på åtal för att ha stulit mängder med objekt på KMK.

Vad gäller det som har hänt på KMK kan man undra hur stor skadan i verkligheten är? Enligt nyheterna handlar det om 1200 försvunna objekt till ett värde på 25 miljoner kronor alltså i snitt runt 20.000:- per objekt. Inga dåliga mynt, kan dessutom tänka mig att det är en relativt låg värdering.

Om jag inte minns fel, ska vid tillfälle åter läsa Riksrevisonens rapporter, var bara en liten del av objekten på KMK ordentligt katalogiserade och avfotade. Till sakens natur hör naturligtvis att om ett objekt inte är katalogiserat eller är bristfälligt registrerat måste det vara omöjligt eller näst intill omöjligt att konstatera att objektet är saknat. Särskilt oroande tycker jag detta är eftersom den misstänkte har varit anställd på KMK och naturligtvis haft full insyn i vilka objekt som var registrerade eller inte… (tillägg: Troligtvis är det dock inlämnade jordfynd och andra enklare objekt som inte registrerats, objekt som kanske inte heller är stöldbegärliga men som numerärt är många. Misstänker att staten varje år får in mängder av dylikt material.)

Fortsättning följer, när förundersökningssekretessen släpps i samband med åtal ska jag se till att få ta del av såväl förundersökning som åtal.

INGEMARS MYNTSIDA >>>

ps. följ mig gärna på Twitter. Där försöker jag tweeta om händelseutvecklingen och länka till de artiklar som berör stölderna på KMK, @Myntsidan

Visserligen har objekten som ska säljas funnits att beskåda på Numisbids en dryg vecka, men nu finns auktionen även upplagd på Philea/ Myntkompaniets hemsida. Det är riktigt trevliga mynt som kommer att säljas. Bra att datumet flyttats, i Agendan har jag tidigare angivit den 13 maj, men datumet är nu flyttat till veckan före, alltså den 6 maj. Bra tycker jag eftersom auktionen annars skulle kolliderat med SNF:s årsmöte och årsmötes auktion som äger rum den 13 maj.
Jag har bara tittat på den svenska delen samt på polletter. Den svenska delen består av cirka 350 utrop med mynt allt från medeltiden fram till dagens mynt. Tänkte inte göra någon större djupdykning men väljer nedan att lyfta fram en handfull trevliga objekt som säljs. Mynt som borde passa såväl den stora som lilla plånboken.
– dyraste svenska objektet är en dukat 1656 från Pommern. Ett riktigt svårt besittningsmynt som endast är känt i 5 exemplar. Det aktuella myntet har en mycket fin provienskedja och bland tidigare ägare kan nämnas; Hagander, Bruun och Oldenburg. Utropet är satt till 125.000
– en åttakantig spelpenning slagen för en av SNF:s grundare Magnus Lagerberg (1844-1920) utrop 400:-
– det svåra provmynt 2 öret 1949 i koppar, ett mynt som inte finns med i SMF och som håller högsta kvalitet, utrop 2500:-
– ett toppexemplar av den första 50 öringen i nickel från 1920 med utropet 1000:-
– en ten med tre outstansade sjättedelsören 1673, ett riktigt trevligt objekt med utropet 3000:-

Men som sagt det finns en mängd andra trevliga objekt till salu. Det är bara att surfa in på hemsidan och välja ut dina favoriter!

Har själv hittat några mynt som jag tänker vara med och slåss om. Om det blir via anbud, ombud eller på plats har jag ännu inte bestämt.
Får säkert anledning att återkomma till auktionen.

INGEMARS MYNTSIDA >>>

Till helgen är det dags för en av de större begivenheterna för oss som är intresserade av mynt. För 43:e gången anordnas FriMynt i Helsingborg, mässan sker som vanligt på Idrottens Hus.
På senare år har antalet mässor ökat. Naturligtvis beror det på den ökade digitalisering med mycket försäljning på nätet kombinerat med den minskande skaran av mynthandlare med affärslokal. Vi myntintresserade har ett behov av att träffas men också av att se mynt live. Hur bra digitala bilder som än presenteras på nätet kan dessa aldrig slå känslan av att hålla i ett mynt, vrida och vända på det, och låta ljuset nå myntet från olika vinklar. Mässorna är här för att stanna och den största och bästa är den i Helsingborg!Som vanligt är det mycket bra uppslutning av handlare både från Sverige och andra länder. Enligt FriMynts hemsida kommer följande att vara på plats nu på lördag: ABAXA.se, Antikören, Brassaman, Brevspecialisten, Bruun-Rasmussen Kunstauktioner A/S, Collectia AB, CL Frimärks KB, Dag Rönning, Dala Mynthandel, Frimärks-Netto, Fritz Rudolf Kunker GmbH & Co, Hafnia Coins, Hamrin & Svahn Mynt, Harry Elgbacka, Heritage Auctions Europe, Håkan Johansson Mynt, J Pedersen Mynthandel, J. Melin Mynt, J.B.J.Coins /Johns Mönter, Karlskoga Mynthandel, Kihlbergs Antik AB, Lunds Mynthandel, Myntauktioner i Sverige AB, Myntkompaniet AB Philea, Numismatik Farina, Pecunia mm HB, Pegasus Auctions AB, Piso Numismatics, PR Mönter, Roskilde Mynt & Frimaerkehandel, Rune Larsson Mynthandel, Samlarfynd, Samlerforum, Skarabé Mynt & Guld AB, Skilling AS, Strandbergs Mynthandel, Svenska Numismatiska Föreningen, The Northstar Militaria Team, Ulvebacks Mynt, Westerlunds Mynthandel AB.

Mässan slår upp sina portar 1100 och sedan är mässan öppen till 1700. Som vanligt är det säkert kalabalik klockan 1100 då alla vill komma först på plats hos sin favorithandlare. Sedan brukar det vara ganska trångt och strid om platserna runt borden fram till ett då många väljer att ta lunch. De sista timmarna brukar det var lagom med folk och då finns möjlighet att i lugn och ro beskåda handlarnas medhavda lager, även om de riktiga godbitarna då redan kanske är sålda… Men min erfarenhet är att de bästa köpen har jag gjort under andra halvan av dagen ofta inte långt före hemresan ska påbörjas!

Är du intresserad av mynt och numismatik är ett besök i Helsingborg på lördag ett måste. Har du lång resväg till Helsingborg, kör försiktigt!

INGEMARS MYNTSIDA >>>

På senare tid har det börjat spridas falska klippingar Johan III på olika internetsiter. Tror att de första dök upp för drygt ett år sedan, se tidigare blogginlägg. Sedan dess har “mynten” allt som oftast dykt upp till försäljning. Jag är allt annat än en expert på Johans klippingar men måste säga att förfalskningarna inte är helt enkla att skilja från äkta mynt. Det ryktas också om att en “mycket kunning” svensk säljare har sålt dessa förfalskningar till både handlare och seriösa samlare som äkta utan att köparna protesterat mot äktheten. Senare när en mängd mynt kom ut på marknaden har “bedrägeriet” uppdagats. Eftersom mynten hade en lite annan utformning än de äkta ska den aktuella säljaren påstått/ trott att dessa kom från en tidigare okänd “myntort/ myntverk”… Vilket naturligtvis “stämmer”, säljaren missade dock att informera köparna om att detta “myntverk” var aktivt i nutid… 450 år efter att de äkta mynten präglades.
Följande valörer och årtal känner jag till.
4 mark 1569, 1571
2 mark 1571
4 öre 1571
Känner du till andra valörer eller årtal får du gärna informera mig så uppdaterar jag inlägget.
Tyvärr har jag inga bilder. Men de förfalskningar som varit ute till försäljning har hållit “ganska god kvalitet” och “helt saknat patina”. Viss försiktighet bör alltså iaktas om det dyker upp Johan klippingar till försäljning.

INGEMARS MYNTSIDA >>>

Eftersom det kommer många frågor kring mynt nu i samband med myntindragningarna av 1-2-5 kronorna där även mängder med andra mynt dyker upp har jag nedan listat de “moderna” svenska mynt som innehåller silver. Mynten innehåller 40-90 procent silver.

Förutom mynten nedan så innehåller alla jubileumsmynt med valörerna 100-200-300 kronor silver. Det nominella värdet på dessa är högre än silverinnehållet och dom är med några få undantag värda det som står på mynten.

10 öre 1874–1961
25 öre 1874–1961
50 öre 1875–1961
1 kr 1875–1968
2 kr 1876–1966
5 kr 1935-1971
10 kr 1972
50 kr 1975–1976

Observera att bland “silvermynten” ovan finns en del som är tillverkade i nickel (se bild nedan) och enkronan 1968 finns i två utförande silver och kopparnickel.
Öviga svenska mynt innehåller koppar- järn- nickel- kopparnickel inklusive de 10-25-50 öringar som är avbildade ovan.. Här är både metallvärde och samlarvärde oftas väldigt lågt. Räkna inte med att få mer än någon tia per kilo för dessa. Skulle samlingen däremot huvudsakligen innehålla äldre mynt, kanske bara mynt från Oscar II är värdet högre.

”En del tycker det drar kallt, själv gillar jag friska fläktar”.

Vi minns det från 1991 eller från mer modern tid då ”konstnärer” haft kul med mynt. Jag syftar naturligtvis på den vridna tian 1991, femman 1991 med U, “guldtian”, ”Horkarlsmyntet” och den medial uppmärksamhet dessa företeelser dragit till sig. Tror att nästa hela Sverige i under första halvan av 90-talet gick och vände på sina tior för att se om dom hade ”fransk prägling”.

Det myntbyte som vi nu är mitt inne slår dock det mesta när det gäller medial uppmärksamhet. Under de senaste åren har det i media nästan dagligen eller åtminstone varje vecka funnits ett större reportage om mynt. Riksbanken går ut med stora informationskampanjer för att informera om de nya mynten och sedlarna, samt de som blir ogiltiga. Just nu pågår en stor annonskampanj i tunnelbanan. Det som uppmärksammas i media är också det som kommer på tal i fikarummet på jobbet eller vid frukosten där hemma. Jag tror att vi alla märkt av att intresset för mynt har ökat och då inte bara bland oss samlare.

Visst är nya mynt viktiga för intresset men jag tror att myntindragningen har större betydelse. Nu gäller det att till 30 juni göra sig av med de gamla mynten som därefter blir både ogiltiga och värdelösa. Helt plötsligt börjar gamla gömmor att inventeras och sparbössor att vittjas. De snart ogiltiga mynten ska fram till varje pris. Men i sparbössor, gamla plånböcker, cigarraskar gömmer sig även andra mynt både äldre svenska och moderna utländska. Vi som fortfarande använder kontanter i den dagliga handeln har nog all märkt att silverkronor helt plötsligt blivit, om inte vanligt förekommande så åtminstone mer förekommande än för några år sedan.
Man behöver inte ha en ”myntsida” där man svarar på alla inkommande frågor om mynt för att märka av ett ökat intresse. Det räcker med att på jobbet eller i bekantskapskretsen, eller som här-om-dagen på pendeltåget, flika in att man är intresserad av mynt för att frågorna ska komma. På pendeltåget var det två kvinnor som satt och diskuterade vilka banker som löser in mynt, vilket tydligen var få. Kvinnan jämte mig hade tydligen många påsar med mynt som skulle växlas in. Hon använde dessa till att betala luncher m.m. allt för att bli av med dessa snart ogiltiga mynt. När hon tog fram och visade väninnan en medhavd påse passade jag på att ansluta mig till diskussionen. Detta eftersom jag vid en snabb anblick såg att det låg ett antal silverkronor i påsen. Efter en snabb diskussion om innehållet i påsen hamnade vi i diskussion om äldre mynt. Det fanns tydligen några ärvda ”antika” mynt också! Passade när jag kom hem på att damma av en gammal artikel från ”Myntsidans e-zine” och bloggade om det för några veckor sedan ”Värdefulla växelmynt”.

Naturligtvis spiller det ökade intresset också över på samlandet. Jag är säker på att de sista årens fokusering på mynt och sedlar fött flera nya numismatiker och myntsamlare. Inga personer som syns idag på auktioner och mässor men personer som om några år kommer att mer aktivt engagera sig i mynt och myntsamlande!

Tycker att vi alla som intresserar oss för mynt ska utnyttja det ”öppna fönstret” som snart kommer att stängas. Att i detta läge när fönstret är öppet välja att slå igen det museum som har till syfte att sprida kunskap om mynt och betalningsmedel, såväl nya som gamla, kan inte betecknas som direkt smart…

Vi har alla ett ansvar i att sprida kunskapen om vårt gemensamma intresse!