Ingemars Myntblogg

Eftersom jag dagligen får många mail med frågor om silvervärde på olika mynt repriserar jag ett tidigare blogg-inlägg. Silverpriset överstiger nu 4000:-/kilo varför jag samtidigt förändrar tabellen och tar med silvervärde vid 5000 och 6000:-/kg. Vill du se silvervärde vid 1000:- respektive 2000:-/kilo se det gamla inlägget.

Jag får många frågor om silvermynts värde. Silverpriset har legat relativt högt på senare tid. Som högst har kilopriset varit drygt 4000:-/kilo. Nedan har jag gjort en uppställning vad silvervärdet är vid 3000, 4000, 5000 resp. 6000:-/kilo. Om du ska sälja silvermynt räkna med att få mellan 65-90 procent av silvervärdet. Idag (09/11/27) ligger silverpriset på 4067:-/kilo enligt Guldcentralen Vissa varianter och mynt i hög kvalitet (särskilt äldre silvermynt 1874 till ca 1930) har ett samlarvärde som överstiger silvervärdet. Dessa ska du inte sälja som silverskrot.

Valör	Silver	6000	5000	4000	3000
5 kr 1955-71	7,20	43,20	36,00	28,80	21,60
2 kr 1876-40	12,00	72,00	60,00	48,00	36,00
2 kr 1942-66	5,60	33,60	28,00	22,40	16,80
1 kr 1875-42	6,00	36,00	30,00	24,00	18,00
1 kr 1942-68	2,80	16,80	14,00	11,20	8,40
50 ö 1875-39	3,00	18,00	15,00	12,00	9,00
50 ö 1943-61	1,92	11,52	9,60	7,68	5,76
25 ö 1874-39	1,45	8,71	7,26	5,80	4,35
25 ö 1941-61	0,93	5,57	4,64	3,72	2,79
10 ö 1874-62	0,58	3,48	2,90	2,32	1,74

Några mynthandlare som köper silvermynt hittar du bland mina länkar, se under Svenska handlare. Kolla gärna dagspriset hos flera handlare för bästa pris, särskilt i dessa tider då metallpriserna snabbt förändras.

Jag fick rätt i mina spekulationer häromdagen. Rekordet för ett svenskt numismatiskt objekt slogs två gånger under dagen.

Haupt-kabinettet såldes för 1,500.000, 50 procent över utrop. Med 20 procent i inropsavgift betalade alltså köparen hela 1,800.000 för skåpet. Någon timme senare vid halv två överträffades detta pris av 8 dalern 1659. 8 dalern som hade det beskedliga utropet 250.000-300.000 slutade cirka 6 gånger utropspris. Efter en mycket lång budgivning (jag följde den “live” på Bukowski.se) stannade budgivningen på rekordnivån 1,875.000, vilket med köparprovisionen inräknad ger ett pris på 2,250.000 !!!

Frågan är om denna ny rekordnotering inte kan locka fram Bondes 10 daler till försäljning? Tidigare har det sagts att 10-dalern och övriga plåtmynt i Eriksbergs-samlingen aldrig skulle komma ut på Nordlinds auktioner. Men när den relativt “vanliga” 8-dalern säljs för 2,250.000 kronor inklusive köparprovision kommer naturligtvis spekulationer kring 10 dalern 1644 att ta fart. Om 10 dalern någon gång ska säljas, så kanske läget är nu. 10 dalern är betydligt mer spektakulär än 8 dalern, det är det tyngsta myntet i historien* och dessutom betydligt svårare.

Teoretiskt finns det idag bara två 10 dalers mynt som skulle kunna komma ut på den privata marknaden. Bondes exemplar som nämns ovan och Cavallis exemplar som idag finns på Avesta myntmuseum. Övriga 10 daler finns i säkert förvar på statliga institutioner. Med dagens slutpris i åtanke är det inte någon omöjlighet att 10 dalern, om den kom ut till försäljning skulle skulle kunna nå ett åttasiffrigt belopp…

* det har i modern tid präglats tyngre mynt, men dessa har mer varit avsedd som spektakulära utställningsobjekt och de har aldrig varit avsedda för cirkulation.

* bilder publicerade med tillstånd av Bukowskis

Även i vårt västliga grannland Norge kostar kvalitetsobjekt skjortan. I helgen sålde Oslo Mynthandel den först norska dalern 1546 på auktion, en s.k. Gimsöydaler. Utropspriset var 400.000 NOK och budgivningen slutade först på jämna 1,000.000 NOK. Med dagens växelkurs och med köparprovision inräknad så fick köparen betala närmare 1,500.000 SEK för myntet.

Även några svenska objekt såldes i Oslo, dock inga märkvärdigheter. Bästa om än inte dyraste svenska mynt blev lot #1169. En riktig trevlig, välpräglad och centrerad 1 öre klipping 1627. Slutpriset blev 2.500 NOK + provision.

Ingemars Myntsida >>>

I går antydde jag att höstsäsongen var slut med helgens evenemang. Oj vad fel jag hade, på Bukowskis Klassiska 24-27 november säljs en 8 daler 1659. Plåten som troligen kommer från Dyna-fyndet 1901 har tidigare sålts på Hirsch auktion 9-119. Ett klassiskt mynt som dessutom är i bra kvalitet, förutom 8 dalern säljs fyra andra plåtmynt, bl.a. en daler 1676.
Det ska bli intressant att se slutpriset. Att plåtmyntet säljs på Bukowskis Klassiska öppnar upp ett helt nytt scenario. En numismatisk toppraritet säljs på en, åtminstone i modern tid, helt ny arena. På de traditionella myntauktionerna är minst 95 procent av publiken personer med specialintresse för numismatik. På Bukowskis Klassiska får myntsamlarna slåss med såväl penningstarka investerare som konstsamlare. Budgivare som säkert är beredda att öppna plånboken rejält för ett objekt av 8 dalerns dignitet.

På samma auktion säljs dessutom ett Gustavianskt myntkabinett signerat och daterat Georg Haupt 1780. Om myntskåpet har tillhört Gustav III låter jag vara osagt men skåpet är försett med en kunglig porträttmedaljong signerad Ljungberger som bär texten GUSTAVUS III D. G. REX SVECIAE.
Georg Haupt (1741-1784) är en av de mest berömda formgivarna av gustavianska möbler och objekt från hans produktion är uteslutande högkvalitativa objekt som brukar betalas mycket bra. Jag tror rekordpriset för ett Haupt objekt är över 10 miljoner. Vi har väl alla hört talas om en Hauptbyrå, nu kan vi “mynta” ett nytt begrepp Haupt-kabinett.

Haupt-kabinettet har ett utropspris på 800.000-1,000.000. Frågan är om vi inte här får se ett prisrekord för ett svenskt numismatiskt objekt? Ett rekord som inte behöver bli så gammalt! Redan senare under dagen kan det överträffas av 8 dalern. Med helgens slutpriser i färskt minne är nog inte ett nytt prisrekord helt utom räckhåll. 8 dalern har det ganska beskedliga utropspriset 250.000-300.000. Ett utropspris som jag tror kan 2, 3, 4, ? dubblas innan klubban slutligen faller och köparen kan bära hem det drygt 14 kilo tunga myntet.

Bonde 5 auktionen följdes upp med en riktigt trevlig lördag. Myntmässa, föredrag samt auktion och middag för SNF medlemmar. Myntmässan var välbesökt och närvarande handlare hade riktigt trevliga objekt med sig. Själv missade jag Ian Wiséhns föredrag om myntkabinettets historia, men de som var där vittnar om en mycket bra och intressant föreläsning.
Eftermiddagens auktion var också den välbesökt. Auktionen (140 nummer) innehöll allt från objekt som mycket väl hade passat in på fredagens auktion till enkla kopparmynt, alla objekt med proviens Sven Svensson. Auktionens höjdpunkter var riksdalern 1633 och Ädelforsdukaten 1743. Båda riktigt rara och i skaplig kvalite, dalern 1+/01 men tyvärr rengjord, dukaten ett toppexemplar 01/0. Båda med utropspriset 75.000. Ädelforsdukaten gick för 150.000. Det var dock riksdalern 1633 som blev auktionens “snackis” och när väl klubban föll belönades slutpriset med en “lååång” applåd. Till en början fanns det säkert en handfull spekulanter med spadarna i luften. När budgivningen pågått någon minut var det bara två spekulanter kvar. Två storsamlare varav den ene fanns i salen den andra bjöd via telefon. Budgivningen var lång och utdragen och först vid 420.000 kunde SNF:s ordförande slå klubban (som inte var någon klubba utan en lupp, modell större!) i bordet. Den rara 1/16 riksdaler 1849 1+/01 som troligen bara är känd i 2-3 privata exemplar gick för 17.500 (2000) och en riktigt vacker femtilapp 1907 gick för 18.500 (5.000). Till priserna ovan ska läggas inropsavgift på 10 procent. Christina riksdalern 1633 kostade alltså köparen hela 462.000.
För egen del blev det några trevliga köp på mässan, samt tre enklare Svensson-mynt, varav en ettöring 1619 i skaplig kvalitet.
SNF auktionen omsatte ca 850.000, slutprislistan finns på SNFs hemsida. Bonde 5 auktionen omsatte det tiodubbla enligt uppgifter på ett diskussionsforum på nätet. Samma forum berättar också att de fem Bonde auktionerna nu tillsammans inbringat över 50 miljoner. Uppgifter på samma forum talar också om en sjätte Bondeauktion!

Nu var höstterminen för oss myntsamlare i det närmaste avklarad. Vi får se fram emot två auktioner vårvintern 2010 Aurum auktioner den 28 februari och Myntauktioner i Sverige den 13 mars. Den senare auktionen har redan börjat annonseras och återigen har bolaget fått förtroendet att sälja en bättre samling. Denna gång samling Sten M. Rosenlund

Ingemars Myntsida>>>

Så har Bonde 5 auktionen avslutats. Eftersom slutprislistan nu ligger ute på Nordlinds hemsida väljer jag att bara kommenter några slutpriser. 1/2 gyllen 1523 som hade potential att bli riktigt, riktigt dyr stannade efter lam budgivning på beskedliga 275.000 (200.000). Ett unikt mynt som inte varit till salu på 200 år borde ha gått högre. Betänk att ingen av 1800- och 1900-talets storsamlare (Svensson, Ekström, Schmitz m.fl.) haft möjlighet att köpa myntet. För ungefär samma pris som 1/2 gyllenmyntet klubbades dalern 1534 (varianten där kungen bär en krona) 282.000 (125.000). Dyrast på hela auktionen blev omslagsmyntet Portagulösen 740.000 (300.000). Den som studerar slutprislistan noggrannare kommer att se att ett antal objekt stack iväg mångdubbelt utöver utropspris.

Ofta när jag åker på auktion så har jag en mängd objekt förkryssade i katalogen. Resultatet brukar bli magert. Till Bondeauktionen hade jag lagt om taktiken. Jag hade bestämt mig för att satsa på några få, lite svårare objekt som nödvändigtvis inte behövde vara i toppkvalitet. 2 dalern Johan III som både varit infattat och förgylld men ändå riktigt trevlig var ett av mynten. 2 dalern som är försedd med alla landskapssköldarna och med kungen i halvbild är i mitt tycke ett av de vackraste svenska mynten och samtidigt det enda mynt med detta motiv som min kassa tål. Som bekant har såväl Portagulösen som ett par andra multipel-dalrar präglats med dessa stampar. Ett annat mynt som låg på min “vill ha lista” var dalen 1594, ett riktigt svårt mynt (typen är inte lätt den heller). Dalern var sliten, kvaliten 1/1? och utropspriset humant. Jag hade satt rejäla limitar på båda mynten. Tyvärr fick jag inget med mig, de båda mynten slutade på 24000 (7000) respektive 29000 (10000). Dessa två mynt tillsammans med en handfull andra mynt var det jag i första hand satsade på.

Under auktionen insåg jag att jag spelar i fel division för att delta på dessa kvalitetsauktioner. En liknelse skulle kunna vara svenska cupen i fotboll där ett division 4-5 lag i första omgången får möta ett allsvenskt topplag, Elfsborg! Resultatet är givet på förhand. Jag var med på auktionen men gav upp och lämnade den tomhänt redan vid lunch.

Får hoppas att morgondagens mässa på Kungliga Myntkabinettet eller den efterföljande SNF-auktionen kan ge något bidrag till samlingen.

(Priserna ovan är exklusive inropsavgift på 20 procent, inom parantes anger jag utropspris)

Nu börjar det närma sig årets mynthelg. Helgen om två veckor blir späckad för den som är myntintresserad. På fredagen (20 november) håller Ulf Nordlinds Mynthandel den femte auktionen med mynt ur samling Bonde. På lördagen (21 november) är det dags för myntmässa. Båda evenemangen äger rum på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Mässan är öppen 1000-1500 och enligt uppgift kommer åtta mynthandlare att ställa ut. Mässan bjuder också på ett föredrag av museidirektör Wiséhn, Erfarenheter från Kungliga Myntkabinettet från 1980 till i dag.

Inträde till mässan som anordnas av Svenska Numismatiska Föreningen och Sveriges Mynthandlares Förening är 30:-.

Den som är medlem i Svenska Numismatiska Föreningen eller någon annan förening ansluten till Nordisk Numismatisk Union kan dessutom delta på den Sven Svensson auktion som hålls senare på kvällen.

Som säkert många såg på TV i går och läst i tidningarna idag, så har tre män häktats för grovt fornminnesbrott. Enligt media handlar det om plundring med metalldetektor av en skatt nedgrävd på en åker vid Alva på Gotland. Hur mycket mynt och andra medeltida (vikingatida?) föremål som plundrats är inte känt. Att häkningarna skedde efter husransakningar hos de misstänkta kan tyda på att en del av skatten återfunnits. En representant för Länsstyrelsen på Gotland uppger att det kan röra sig om mer än 500 föremål och att värdet kan uppgå till 0,5 miljoner. Grovt fornminnesbrott är ett allvarligt brott och Kulturminneslagen föreskriver upp till fyra års fängelse.

Besökte själv Gotland i somras, det är imponerande samlingar som finns på Fornsalen.
En skattplundrare gör enstaka nedslag i terrängen där metalldetektorn gör utslag. Nedgrävda skatter splittras och kommer varken forskningen eller allmänheten till godo. Som vi vet från forskningen så är det just de samlade fynden som tillför forskningen mest. Dessa samlade fynd kan bl.a. ge information om när skatten lades ned och vilka utländska kontakter som dåtidens gotlänningarna hade. Det är alltid tråkigt när skatter plundras och att en av de misstänkta är “känd” i numismatiska kretsar gör inte saken bättre.

Jag vill kunna se dessa gotländska skatter på Fornsalen eller läsa om dom i vetenskapliga artiklar.