Author: Ingemar

Det skrivna har alltid legat mig varmt om hjärtat. Redan tidigt insåg jag att myntsamlande inte bara handlar om själva objekten utan att det också handlar om att lära sig mer om mynten och dess historia, sätta in mynten i en kontext.

När jag gick igenom ”banankartongerna” med numismatika för några veckor sedan dök det också upp ett antal böcker. Tror att de tre som denna nostalgitripp ska handla om tillhör de allra första i min bokhylla. Kanske är dom också inköpta vid den här tiden på året (februari) under första halvan av 1970-talet. Februari har alltid varit en månad då bokhandlares lager ska reas ut. Böckerna är om jag minns rätt inköpta liksom de blå Scandics Craft albumen hos Kihlstens bokhandel. På den tiden trycktes inte särskilda upplagor upp för att ”reas ut”, utan bokhandlarna gick ner på lagret och röjde lite. Det som bokhandlaren vill bli av med plockades upp i butiken och försågs med en röd prislapp. Blev det inte sålt i februari förpassades böckerna åter ned på lagret. Vet att när jag köpt alla titlar som fanns uppställda i bokhandeln frågade jag ofta om det fanns något mer på lager, men fick alltid svaret att det gjorde det inte. Likväl kunde det vid nästkommande bok-rea i februari dyka upp ”nya” myntböcker som dammats av från källarlagret och flyttats upp i butiken. Bokrean på den tiden var alltså en riktig ”happening” som bara måste besökas!
Liksom mynttidningen från 1977 är dessa böcker mycket vällästa och jag kan säkert ännu idag 45 år senare citera vissa delar av innehållet. De tre böckerna jag väljer att nämna här är Samla Mynt (Gustaf Löfqvist), Mynt från början (Björn Tarras-Wahlberg) och Rikare än du tror (Bobby Andström). Tryckår för böckerna är mellan 1971 och 1974. Det finns fler böcker från tidigt 70-tal i mitt ”bibliotek”, en period då myntsamlandet nådde oanade höjder. I en av böckerna minns jag att det står att man då bedömde att det fanns 40 000 myntsamlare i Sverige. Hur många som finns idag vet jag inte men antalet borde vara betydligt lägre.
Alla tre böckerna får ses som ganska allmänna utan något större djup. Men den nivån är oftast helt tillräcklig, för en person som just fått upp intresset för numismatik och vill lära sig mer. Böckerna handlar om myntens utveckling sedan de första slogs på 600-talet före vår tideräkning, svensk mynthistoria, förvaring, gradering, värdering samt om förfalskningar.

Mynt från början är skriven av Björn Tarras-Wahlberg. Lite roligt är att Björn T-W fortfarande är aktiv inom numismatiken. Lyssnade på honom för några år sedan när han höll ett föredrag om ett myntseminarium på Sicilien. Just nu är Björn T-W dessutom aktuell som en av initiativtagarna till uppropet ”Rädda kvar myntkabinettet på Slottsbacken”. Alltså ett upprop mot det förhastade beslutet att av ekonomiska skäl flytta KMK från Slottsbacken till Historiska på Narvavägen. Ett beslut som förpassar delar av den svenska historien från bästa möjliga plats vid Slottsbacken till en mer anonym placering på Östermalm. Om besökssiffrorna varit låga på KMK med nuvarande placering, lär de knappast öka framöver, tråkigt. Inte heller Historiska har några lysande besökssiffror… Hade jag varit musei-ledning hade jag gjort det omvända. Flyttat delar av Historiska till Slottsbacken. För visst måste det finnas både ett svenskt och ett utländskt intresse av att kunna beskåda den svenska historien på en central plats i Stockholm. Nog om detta här och nu. Denna nostalgitripp skulle handla om numismatisk litteratur och inget annat. Jag får återkomma till flytten vid ett annat tillfälle.

Bedömningen vid tidpunkten för böckernas utgivande var som jag tidigare skrev att det fanns 40 000 samlare i Sverige. Antalet medlemmar i SNF var 1500, idag är antalet medlemmar ungefär hälften av den siffran. Andelen aktiva samlare som också är medlemmar i SNF förefaller alltså ha ökat markant sedan 1970-talet!

I boken ”Mynt från början” finns inte mindre än sextio mynthandlare listade och de flesta verkar ha haft butik! Vart tog alla dessa vägen? En annan intressant siffra hämtad från en av böckerna är att en komplett samling svenska mynt vid bokens utgivande beräknas kosta 40 miljoner kronor…

Någonstans har jag läst, kanske i någon av de tre böckerna, att man bör lägga 1/10 av sin myntbudget på litteratur. Något som jag helt kan hålla med om. Att läsa mer om de mynt man har i samlingen eller om den tid då mynten tillverkades och användes ger så mycket mer. Mynten får en helt annan innebörd än att bara vara präglade tidsdokument i metall… Jag vet också att flera samlare gått den omvända vägen. Har haft ett stort intresse för historia och senare insett att det är möjligt att förvärva mynt från den period som särskilt har intresserat, kanske stormaktstiden. Att kunna krydda sitt historiska intresse med objekt från samma period måste vara en härlig känsla.

En avslutning på detta inlägg får bli några visdomsord jag hört. ”Jaga inte bara nya mynt till samlingen, uppskatta också de mynt som redan ligger där och lär dig mer om dessa”. Litteraturen är en av flera vägar att lära sig mer!

IMS >>>

På söndag avslutas den femte internetauktionen hos MISAB. Ännu en gång har Dan fått ihop en trevlig samling objekt som ska säljas. Kanske lyser toppobjekten både vad gäller kvalitet och raritet med sin frånvaro. Men syftet med internetauktionerna är naturligtvis att sälja av lite enklare material som lämnas in, medan det bättre materialet sparas till kvalitetsauktionerna.

Konstaterar att det finns en hel del objekt som jag är intresserad av på söndag. Det kommer att bli ett antal bud på förhand eller förhoppningsvis deltagande ”live” på auktionen. Vis av erfarenhet från tidigare auktioner är nog det senare att föredra. Tror att jag åtminstone bockat för ett tiotal objekt. Av bara farten brukar det sedan bli ytterligare något bud på objekt som är halvintressanta.

Künker auktionen häromveckan blev relativt billig för min del så det finns fortfarande köputrymme kvar denna vår. Dock gäller det att hålla i börsen lite extra. I Agendan finns förutom MISAB 21- 22, säkert 5-6 ytterligare bra auktioner med svenska objekt innan midsommar, Philea, Haljak, MISAB23, SNF och säkert ett par till inräknade! Snacka om hausse på myntmarknaden just nu. Naturligtvis är förutom ett stort numismatiskt intresse både det låga ränteläget och den högt värderade börsen bidragande orsaker. Den senare slog faktiskt all-time-high i går förmiddag även om index senare föll tillbaks något.
Redan vid en snabb genomläsning i går kväll av MISAB 21 och 22 på föreningskvällen (SNF) konstaterade jag att det blir besök på Sheraton både lördag och söndag om en månad. Väl hemma kunde jag i lugn och ro bläddra i båda katalogerna. Den lite mer grundliga genomgången fortsatte sedan på tågresan in till jobbet i morse. Mitt intryck från igår bekräftades. Det är otroligt många bra objekt som MISAB ska sälja. Både vad gäller de riktiga topparna men också mynt i mellanklassen. Eller vad sägs om exempelvis både baretten och spiran 1534, fyra av fem myntorter för Vasa ören (bara Åbo saknas, men där har MISAB nyligen sålt två exemplar), Säterfyrk och två Arboga klippingar med mera, med mera.

Ser med spänning fram mot MISAB 21 och 22 men första ska alltså internetauktionen på söndag klaras av.

IMS >>>

Jag har haft mynt i “samlingen” sedan jag föddes och redan första julen fick jag en burk silverenkronor av morfar. Slitna kronor med 80-procent silver från 1875 och framåt som han lagt undan. En “samling” som sakteliga fylldes på med nya enkronor. Nu var nog inte mynten avsedda som en myntsamling utan mer som en “silverinvestering” som skulle kunna avyttras vid behov.

En dag insåg jag att kronorna såg olika ut och att det fanns en mängd olika årtal. Mynten lades upp i rad med det tidigaste årtalet först. Stora luckor fanns främst vad avser Oscars mynt. Nu blev det helt plötsligt spännande när morfar skulle fylla på “silverinvesteringen”. Fanns det bland de nya enkronorna några tidigare okända årtal? Började också inventera veckopengen och föräldrars börser och spargrisar för att försöka hitta mer moderna årtal. En samling med enkronor började växa fram, men många luckor bestod. Flest var luckorna bland Oscarsmynten men även bland de senare kungarna fanns hål. Kronorna 1919, 1920, 1951 verkade omöjliga trots intensiva efterforskningar. Till saken hör att jag inte hade tillgång till någon litteratur.

I bokhandeln fanns dock blå “papp-pärmar” med förtryckta årtal och plats att sätt in mynten. Dessa pärmar stod högst upp på önskelistan och var nog den mest uppskattade julklappen det året! Samlingen kunde “tryckas” på plats i pärmarna och det visade sig att luckorna inte var så stora som jag befarat. För Oscars mynten fanns det många år som inga kronor präglats likaså för Gustaf V. En ny upptäckt var också att det fanns olika typer och varianter. Av enkronan 1942 fanns två olika typer och på kronorna 1945 fanns det skillnader, på vissa stod det G på andra TS! Det fick bli en ny genomgång av mynten i “silverinvesteringen” och ett antal nya varianter kunde läggas till samlingen. Senare utökades samlingen med blå pärmar till att omfatta hela kronmyntsperioden. Jakten att fylla luckorna intensifierades och första besöket i en mynthandel gjordes! Tror att det första köpet var en krona från 1881 vilken låg i fönstret hos en mynthandlare i en stad som passerades under en semesterresa. Prislappen minns jag inte men den var kanske 10:-, kvaliteten på myntet är jag dock ganska säker på 2, ett blankslitet mynt där i alla fall årtalet var tydligt…

Tror att vi samlare måste vara generösa och dela med oss av vårt samlande. För visst finns det nya “ingemar” där ute som bara väntar på att få en “samling” mynt att sortera och systematisera!

IMS>>>

Satt igår och sorterade lite bland all litteratur jag samlat på mig genom åren, gick igenom ett antal tidskriftsamlare och ett par banankartonger. Där fanns allt från stencilerade lagerlistor, tidningar till antika böcker men även egna anteckningar och utskrifter från det första databasprogrammet där jag la upp samlingen. Mycket är värt att spara men det blev ändå en del som gick till pappersinsamlingen… Nu reagerar säkert någon surt, men jag tror inte någon hade varit intresserad av det “skräp” jag slängde. Det blev en riktig nostalgiafton i soffan då jag intresserat mig för mynt i många år, “kanske för många år” med facit i hand… nej det var inte så illa ment som det lät.

Hittade bland mycket annat den första mynttidningen jag köpte, Skandinavisk Numismatik Mynt & Medaljer från juni 1977. En tidning som medförde ansökningar om medlemskap i både SNF och SNR (Sveriges Numismatiska Riksförbund). Det blev medlemskap i den senare föreningen. Detta eftersom SNF på den tiden krävde rekomendationer från två medlemmar för att kunna bli invald. Vilken en tonårig myntintresserad i landsorten naturligtvis helt saknade. Idag är både “rekommendationer” och “inval” avskaffat!
Tror att tidningen från 1977 är den tidning jag läst flest gånger, trots att det var få artiklar som intresserade mig! Naturligvis såg jag fram mot det nästkommande numret. Nu var det bara ett litet problem, jag skulle flytta till utomlands. Farsan skulle jobba i ett projekt, Stansaab/ Datasaab hade fått en stororder på lufttrafiksystem i Moskva, Kiev och Mineralny Vody.
1977 var det möjligt att köpa mynttidningar i Pressbyrån! men jag insåg ganska snabbt att några mynttidningar inte skulle gå att köpa i Sovjet… Det blev att lägga beställningar hos alla de personer som hade ärenden hemma i Sverige. Under 1977/78 hade jag alltså mängder med leverantörer av mynttidningar på flyget Stockholm-Moskva och glädjande nog, med viss fördröjning anlände samtliga nummer och inget fastnade i tullen.
Kan garantera att alla nummer av mynttidningen från denna period är mycket vällästa och det är kanske då som det myntintresse som fortfarande är intakt hos mig kom igång på riktigt! Mycket annan numismatisk stimulans fanns inte att inhämta i Moskva. I kommunistiska Sovjet stod inte myntsamlande högt i kurs, eller? Jo, det fanns faktiskt en “svart marknad” för mynt. En marknad som jag av en slump upptäckte, men det får jag återkomma till vid ett senare tillfälle.

Medaljen präglad i torv(!) som pryder omslaget på aktuell tidning kanske man vid tillfälle skulle förvärva. Inte för att jag samlar medaljer utan mer som kuriosa eller varför inte av nostalgiska skäl!

Jag hittade en hel del annan nostalgia och kanske skriver jag om dessa vid ett senare tillfälle, därav (1) i rubriken.

Trevlig helg!

Det var en imponerande samling Künker sålde den 2 och 7 februari. Den första auktionen var en live auktion i Berlin där de lite bättre och dyrare objekten såldes. På den andra auktionen som var en e-live auktion såldes företrädesvis de mindre valörerna, som ofta kan vara minst lika svåra som de större valörerna, men som oftast har en helt annan prislapp. Det var först gången jag bjöd på en e-live auktion vilket var en mycket positiv upplevelse. Auktionen avlöpte snabbt och smidigt och det var nästan live-känsla vid tangentbordet, bortsett från att det inte fanns några ansikten på budgivarna utan bara ett fyrsiffrigt budnummer. Har prövat många andra internetsiter tidgare men måste säga att den version som Künker använder för e-live-auktioner är bäst. Utropen kommer i utropsordningen, budgivningen går fort och så snart ett utrop är sålt påbörjas nästa, alltså inga väntetider. Men precis som på en vanlig auktion är det på förhand svårt att avgöra när ett objekt ska säljas. Med andra ord var paddan och datorn uppkopplade i princip från 1800 till strax före 2200. Började på datorn men när den hängde sig och fick startas om gick jag över till paddan. Bara det lilla avbrottet när datorn strulade medförde att jag missade ett tiotal utrop.

Den första auktionen har jag inte analyserat men kan ändå konstatera att vid en snabb genomläsnng av slutprisrna visar det sig att auktionen överlag gick bra, visst finns objekt som både såldes för rekordpriser som objekt som föll igenom. Konstaterar också att mina få förhandsbud inte räcke till.

Den andra auktionen följde jag mer eller mindre från start till mål. Då jag hade förmarkerat mynt från allt från Reval till Verder-Bremen, även om dator/ paddan emellanåt ägnades mindre uppmärksamhet. Har ingen statistik men skulle bedöma att hälften av alla objekt gick till samme budgivare (eller möjligtvis två med relativt identiska spadnummer). För exemelvis Pommern och Verder-Bremen var köparen i princip samma på alla objekt oavsett startpris och flera objekt gick från något tiotal euro upp till det tiodubbla. Säkert frustrerande för den specialist? på Verder-Bremen som var underbidder på i princip alla utrop och detta oavsett bud, vilka i vissa fall var riktigt “feta” i förhållande till det som bjöds ut…
Vart lejonparten av de mindre valörena hamnade kan man naturligtvis spekulera i och tankarna går nog åt samma håll för de flesta. Om resultatet var detsamma i Berlin vet jag inte men det finns väl skäl att misstänka att mynten där också bara bytte samling…

Får trots den “omöjlige budgivaren” vara nöjd med auktionen. På ett femtiotal bud fick jag med mig ett knappt tio-tal lots med för mig nya typer eller undertyper. Dom riktiga godbitarna som jag spetsat in mig på gick jag dock bet på, detta trots att buden blev betydligt högre än jag räknat med. Men med facit i hand hade det nog inte spelat någon roll om jag dubblat mina bud, mynten hade nog ändå hamnat hos budgivaren som “vägrade släppa budknappen”…

Nästa större begivenhet på auktionsfronten för oss som är intresserade av svenska objekt blir i slutet av mars då MISAB 21 och 22 går av stapeln. Eftersom jag inte blev “ruinerad” av Künker finns “köputrymme” kvar till vårens auktioner. MISAB katalogerna brukar anlända cirka en månad före auktionen, så om två tre veckor rasslar det nog till i brevlådan!

Tyvärr blev det ingen myntmässa för min del idag. Hade kanske hunnit men besöket hade blivit för kort, ska man åka på mässa bör man ha några timmar till sitt förfogande. Men man ska inte “gråta över spilld mjölk”. Inom kort säljer Künker Ottar Ertzeids imponerande samling svenska besittningsmynt och då finns åter möjlighet att köpa objekt till samlingen.

Sammantaget är Ertzeids samling en samling utöver det vanliga. Vilket vi var många som misstänkte eller förstod. Under senare år har det varit hård konkurrensen om svenska mynt, både rikssvenska och besittningsmynt. Särskilt de lite svårare mynten av lägre valör har princip varit omöjliga att förvärva. Jag har varit med och bjudit på många besittningsmynt som varit till salu. Många av de mynt som säljs av Künker har tidigare sålts av MISAB eller SNF och då har det mesta och bästa blivit sålt till Norge… Nu bjuds alltså vi som intresserar oss för besittningar på en “andra chans”. Det finns väl åtminstone en handfull mynt som jag tänker att slåss för ordentligt och många andra jag tänker lägga bud på. Künker katalogen har varit kvällslektyr och för den del också reselektyr den senaste veckan, många anteckningar har gjorts i katalogen och många slagningar har det blivit i referensverk och MISAB kataloger.
Samlingen är imponerande och jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den eller vilka objekt som ska nämnas här. Bäst gör du i att själv titta i katalogen. Konstaterar exempelvis att samlingen innehåller ett hundratal guldmynt i prisklasser från 250 till 25000 EUR. Har inte räknat alla XR och R som finns med men det är många, åtminstone om man ska ta boken Sveriges Besittningsmynt (SB-boken) som referens, vilket Künker gör. Nu kanske det blir lite för många XR/R på mynt från särskilt Reval, Riga, Livland och Elbing. Sedan muren föll har mängder med mynt kommit ut på marknaden. SB boken skulle behöva en uppföljare som tog hänsyn till både det utbud som finns idag och den prisutveckling många av mynten haft sedan boken kom ut för 37 år sedan.
Ett mynt som 1 1/2 shillingen Riga 1623 är betecknad med R i SB-boken men bara antalet försäljningar på eBay de senaste åren sänker svårighetsgraden betydlig och inte ens ett S tycker jag är befogat i dagsläget. Inser att jag för tio år sedan betalade alldeles för mycket för mitt exemplar. Oavsett XR/R/S-beteckningar kan naturligtvis den som kan sina besittningsmynt och “gjort läxan ordentligt” troligen göra riktigt bra köp. För visst är många helt omärkta mynt i katalogen riktigt svåra! Summa-sumarum en riktigt bra auktion som jag säkert får anledning att återkomma till lite senare.

Enligt uppgift kommer Ottar Ertzeids svenska samling att säljas av MISAB. Tror också att den norska och danska delen redan har sålts i Norge? Alltså en riktigt stor samling då jag misstänker att de svenska, norska och danska delarna är minst lika imponerande som den nu aktuella med besittningsmynt.
Künker har också presenterar en trevlig “film” om svenska besittningar och mynten från Samling Ottar Ertzeid på YouTube. Ett bra initiativ som säker kan öka intresset för dessa historiskt mycket intressanta mynt även utanför myntsamlarkretsar. YouTube kanske är något även för svenska firmor!?! Künker får naturligtvis mycket “gratisreklam” när dessa videosnuttar sprids och delas vidare på Twitter, Facebook eller varför inte som här på en Myntblogg!

INGEMAR MYNTSIDA >>>

Då drar myntsäsongen 2017 igång på riktigt. Nästa lördag (28 januari) är det dags för den årliga mässan anordnad av Sigtuna Myntklubb. De första åren anordnades mässan i Rosersberg men sedan några år tillbaks är den förlagd till Forum i Märsta.
Jag har varit på många mässor och håller den i Märsta som en av de klart bättre. Deltagarantalet brukar vara riktigt bra både vad avser antalet utställare och besökare.

På senare år har det blivit mer eller mindre en tradition att besöka mässan för min del. I år kanske det tyvärr måste bli ett undantag från den traditionen, ett annat evenemang har dykt upp som jag troligtvis måste prioritera. Ännu är det dock inte helt kört “ligger just nu i hårda förhandlingar…” som förhoppningsvis kan medföra att båda evenemangen hinns med, är det bra väglag finns en teoretisk chans även om besöket blir relativt kort. Vi får hoppas att vädrets makter är med alla oss som vill till Märsta på lördag. Månadsskiftet januari – feburari kan som bekant vara lite lurigt. Jag minns att jag åkte bil till mässan för några år sedan och det i riktig snöstorm. Kommer också ihåg att några av de jag stämt träff med aldrig kom till mässan, just pga. det dåliga väglaget… Dom hade påbörjat resan men vände halvvägs.
Vill du få en bra start på samlaråret 2017 och inte bor allt för långt från Stockholm (Märsta) rekommenderas alltså ett besök.

När väl mässan är avklarat väntar nästa större händelse, för oss som är intresserade av mynt och då särskilt mynt från våra forna besittningar, runt hörnet. Den 2 och 7 februari säljs Ottar Erzeids imponerande samling av Künker. Tror aldrig jag tidigare sett så många dukater til salu samtidigt. Nog om samling Erzeid här och nu. Samlingen är såpass intressant att den naturligtvis förtjänar ett eget blogg-inlägg lite senare.

INGEMARS MYNTSIDA >>>

Nu finns äntligen den helt nyutkomna boken om Skånepolletter att köpa. Boken som är författat av Bernt Thelin och Magnus Wijk släpptes dagarna före jul men det är först nu jag hittat vart boken kan köpas. Annons ligger på Svenska Pollettföreningens hemsida.
Jag har ännu inte införskaffat boken men såg ett manuskrift förra året och det såg riktigt bra ut. Jag tycker att det är riktigt roligt att polletterna återigen börjar få lite uppmärksamhet. De tidiga referensverken av Stiernstedt och Snolisky börjar som bekant få några år på nacken och det har hänt mycket sedan dessa böcker i ämnet släpptes. Några få böcker har kommit efter dessa standardverk och där bör bl.a. häftet Militärpolletter nämnas. Trevligt att formatet på den nya boken och för all del också omslaget går i stil med boken Stockholmspolletter som kom för några år sedan. Det blir en fin liten serie att ha i bokhyllan, en serie som snart kanske också kan kompletteras med den bok om Göteborgspolletter som är under framtagande. Kanske kan också dessa böcker inspirerar andra författare att skriva om deras landskaps polletter och på sikt har vi förhoppningsvis en heltäckande bild av alla de polletter som sedan 1600-talet har använts i vårt avlånga land.
Polletterna var under många år styvmoderligt behandlade av oss numismatiker. Svenska Pollettföreningen tillsammans med ett antal bättre auktionsförsäljningar de senaste åren och som “grädde på moset” några böcker i ämnet har verkligen återigen satt polletterna på den numismatiska kartan! Något som Ingemars Myntsida uppskattar.

Naturligtvis återkommer jag med en liten “recension” av boken så snart jag har införskaffat ett exemplar och hunnit bläddra igenom detsamma.

INGEMARS MYNTSIDA >>>